Kongo-info
Explositionen i Brazzaville, 2012-03-29 info
L´Association pour les Droits de l´Homme et l´Univers Carcéral (ADHUC) är en kongolesisk MR-organisation som bildades 1995 I Brazzaville. Organisationen sponsras bl.a. av Fonden för mänskliga rättigheter.
I en rapport om händelserna kring explosionen vid vapenlagret i Mpila den 4 mars konstaterar ADHUC att staden Brazzaville saknade en katastrofplan för en händelse av den karaktären. Sjukhusen har inte kunnat ge nödvändig vård åt de skadade. Katastrofinsatserna på platsen för explosionen lyckades inte gräva fram människor ur rasmassorna varför många dog i väntan på hjälp.
ADHUC anser att regeringen måste svara inför folket inför den administrativa långsamheten i agerandet, men också för att inte ha följt presidentens instruktioner om att flytta vapenlagret som låg mitt inne i ett bostadsområde. ADHUC rekommenderar därför presidenten att avsätta både försvarsministern och arméchefen.
Regeringen uppmanas att tillsätta en oberoende utredning för att undersöka orsakerna till explosionen och vem som bär ansvaret. Arbetet med att utlokalisera militärkasernerna med vapen och ammunition till en från mer avlägsen plats måste påskyndas.
ADHUC rekommenderar också regeringen att seriöst genomföra en utvärdering av katastrofen vad gäller bl.a. hur man har efterforskat försvunna personer och hur man tillförsäkrat ordentliga bostäder till de vars hem har förstörts.
Explosioner i vapenlager, Brazzaville
Idag söndag 4 mars 2012 inträffade på morgonen fyra mycket stora explosioner i Brazzaville, Mpila. Vapenlager i ett militärläger drabbades (!) av brand och ammunitionen exploderade. Minst 150 döda och 1500 skadade uppges det. Läs mer på vår franska informationssida.
—————————
På nyårsafton höll president Denis Sassou-N´Guesso ett tal till nationen inför det nya året 2012.
Han framhöll att förra årets gemensamma ansträngningar för framsteg och utveckling har varit framgångsrika. Som tecken på detta redovisade presidenten följande indikatorer: Fred råder. Den ekonomiska tillväxten är 8 % och statens budget visar ett överskott. Investeringar i infrastruktur fortskrider. Det politiska klimatet inger lugn och tillförsikt, bl.a. med tanke på hur förra årets senatsval genomfördes. Utvecklingen i landet är på rätt spår menar presidenten. Med tanke på globala kriser; den ekonomiska, finansiella och skuldkrisen, finns det ändå anledning till försiktighet.
Presidenten identifierar olika utmaningar som regeringen står inför: En sådan är att förbättra förhållandena när det gäller hälsovård och elektricitet. Storstadsområdena måste saneras. Små och medelstora företag och industrier måste utvecklas för att bidra till landets industrialisering. Infrastruktursatsningar behöver göras, särskilt inom området flodtransporter. Jordbruks- och boskapsuppfödningssektorerna måste stärkas.
President Sassou ger också sina medborgare konkreta löften inför det nya året: Minimilönen för statsanställda höjs från 64 000 till 70 000 CFA-franc. Två kvartals utestående pensioner ska betalas ut. Barnbidraget till familjerna blir hädanefter 5 000 CFA-franc per barn och månad, vilket är en ökning med mer än 100 %. Stipendiestödet till studenter ökas med 50 %.
Övers Christer Gustafsson
—————————-
Kongo har ett institut motsvarande svenska SCB
Nationellt Statistiskt Institut
l’INS Institut National de la Statistique gå dit
Det är väl värt ett besök
———————————-
Oljan flödar fortfarande inte för de fattiga
Den arabiska våren har dragit uppmärksamheten till de ledande i länderna och hur enormt de berikat sig själva på oljan.
2-3 mars i år möttes i Paris representanter för NGO:s i hela världen som kämpar för transparens i förvaltningen av resurserna från oljeutvinningen. De kräver ännu en gång att oljebolagen skall öppet redovisa vad de betalar i skatt och avgifter till respektive lands regering. Detta för att få fram skillnader mellan tidigare gjorda deklarationer och misstankar om dolda betalningar.- För att därmed avslöja och förebygga korruption och i fortsättningen gynna en ”bonne gouvernanvce”
I koalitionen ”Publicera vad ni betalar” i Kongo har Le Secours catholique -med partners – bland vilka SOLICO:s partner NIOSI ingår, – publicerat en rapport om oljan i Kongo. Man säger att vissa uppgifter om oljehandeln har blivit kända. Men man understryker med emfas att oljan fortfarande inte flödar för de fattiga,
Källa: Le Secours catholique i Kongo
Mera finns att läsa i Le Monde 5
Bilder från kongoby här
Kongo - Afrika och revolutionerna i arabstaterna.
Åsa Dalmalm mars 2011
Congo – Brazzaville mars 2011-
Den folkliga resningen i arabvärlden för att kasta av sig sina tyranner har visat sig mycket .smittsam.
Tyranner och utsugare finns också i övriga Afrika och det har sagts att statsöverhuvudena där numera sover med ett öga öppet. Man har anledning att ana oråd. Landet Kongo har för sin del olja och exporterar bl.a. ädelträ men befolkningen ser inte mycket av vinsterna av dem. De som sett till att hamna i fördelaktig position blir allt rikare medan klyftan mellan dem och befolkningen i stort blivit bara djupare.
Man noterar nu att landets president ser behov av besök bl a i hemtrakterna för att sluta ”de sina” närmare till sig, för även de har sett förmögenheterna gå dem förbi. Han har även nu lovat höjda löner till alla tjänstemän.
I sitt nyårstal talade presidenten om rättvisa för landets minoriteter. Det avsåg särskilt pygméerna, som i landet knappast räknats som existerande annat än vid val då de inskrivits och i vissa fall fått betalt för att rösta. Han nämnde även kvinnorna.
- Regionerna har egentligen varit mer eller mindre självständiga men man har medvetet följt arvet från kolonialperioden och alla beslut har fattats i Brazzaville. Presidenten har nu tillsatt borgmästare i ett antal regioner och distrikt – och hälften av dem har varit kvinnor..
I landet finns partier och strukturer med ett rätt starkt civilt samhälle som hittills ofta ”köpts” av regimen med vissa förmåner, Dessa skulle i en kritisk situation kunna ställas upp mot honom och erbjuda ett alternativ om smittan från arabvärlden skulle spridas hit.
Bildspel från Brazzaville 2010, här
Artikel i ekuriren.se 21/2 2011
OBS Kongo i artikeln. Det måste vara vårt Kongo!
Afrika kommer
Av världens tio främsta tillväxtländer under det gångna årtiondet fanns sex i Afrika.
En och annan åhörare måste ha hoppat till när Carl Bildt läste denna mening i utrikesdeklarationen i onsdags. Afrika och tillväxt är ju inte direkt den vanligaste ordkombinationen i nyhetsflödet.
Men uppgiften är helt korrekt, eller så gott som. Den är sannolikt hämtad från The Economists sammanställning för några veckor sedan. Utifrån IMF-data rangordnade tidningen de tio snabbväxarna mellan 2001 och 2010 och redovisade en prognos fem år framåt. Man utelämnade dels länder med färre än tio miljoner invånare, för att rensa bort små oljestater, dels Irak och Afghanistan, där ett väntat uppsving under kommande år ses som en rekyl efter tidigare fall.
I tiotoppen det gångna decenniet finns sex afrikanska länder söder om Sahara: Angola, Nigeria, Etiopien, Tchad, Moçambique och Rwanda. Angolas tillväxt var den starkaste av alla världens länder, högre än Kinas. Under de 20 föregående åren var bara ett afrikanskt land med i topp tio – Uganda. Nu är landet strax utanför men har ändå haft en genomsnittlig tillväxt på över sju procent, lika hög som Indien. Medan världsekonomin krisade 2008-2009 fortsatte Ugandas att växa med sju-åtta procent.
Och det finns fler intressanta jämförelser: Den afrikanska ekonomin söder om Sahara växer snabbare än Latinamerikas. Och om man räknar i BNP per capita har Afrika dubbelt så hög tillväxttakt som världen som helhet, trots den extrema afrikanska befolkningstillväxten.
I prognosen för de fem kommande åren finns sju afrikanska länder i tiotoppen: Etiopien, Moçambique, Tanzania, Kongo, Ghana, Zambia och Nigeria.
Det är förstås lätt att hitta nyanser i denna bild. Tillväxten sker från låga nivåer. När det gäller Nigeria, Angola, Tchad, Moçambique och Kongo har ekonomierna en kraftig slagsida mot oljeexport, vilket ger förhållandevis få jobb. Den lönsamma råvaruexporten kan dessutom lätt leda till att politiker lutar sig tillbaka och försummar reformer som utvecklar andra delar av ekonomin.
Men notera ändå förändringen. Efter att länge ha släpat efter är Afrika på gång och det finns en del som talar för kontinenten i framtiden. En stor del av den tillverkningsindustri som förlitar sig på billig arbetskraft och som nu finns i Asien kan på sikt flytta till Afrika. Uganda och Kenya, länder som inte har någon stor råvaruexport, rör sig redan i den riktningen. Kinesiskt kapital strömmar in och infrastrukturen förbättras.
Hinder mot en positiv utveckling finns förstås i överflöd: avsaknad av demokrati, politisk instabilitet, etniska konflikter, svaga rättssystem, omfattande korruption och svårtillgänglig sjukvård med hälsoproblem som följd. Men även här sker det saker. Hälsan förbättras och andelen fattiga minskar, om än långsamt. Inom en snar framtid kan vi också få se ett antal svaga auktoritära regimer falla i länder där statens kontroll inte är total och där oppositionen hörs. Uganda som gick till val i går är just ett sådant exempel.
Den som accepterar tanken att Afrika inte är ett land kan göra fler upptäckter. Enligt Transparency International index över korruptionen är Botswana mindre korrumperat än Polen, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Lettland medan Italien, Bulgarien och Rumänien hamnar efter både Namibia och Ghana i samma liga.
För det är också frågan: Vilken roll spelar omvärldens fördomar om Afrika för kontinentens underutveckling?
Åsa Dalmalm 2011-01-23
Syfia International, en fransk-afrikansk organisation av 9 oberoende pressagenturer med ambition att förbättra relationerna mellan myndigheterna och det civila samhället.
Ur SYFIA: (kortfattat från artiklar)
Nov. ,-Dec 2010
- Congo Brazzaville
Sjuka i den avlägsna landsbygden erbjuds billigare och bättre sjukvård . Med stöd av en fransk organisation sänks priset för sjukvård ute i byarna. .Sjukvårdscentraler förses med mera kompetent personal och kan erbjuda bättre vård . Fortfarande dock långt ifrån tillräckligt för att svara mot de mycket stora behoven.
- Mentalsjuka irrar omkring i Poite-Noire
Mentalsjuka marginaliseras i sin familj och i samhället. I avsaknad av ett psykiatriska sjukhus och av åtgärder från myndigheterna finner man dem nu sedan åratal på gatorna i Pointe-Noire. Befolkningen är orolig för dem och tar avstånd från dem.
- Hiv-smittade kämpar för sig och sina barn
Pointe-Noire – Tack vare frivilliga organisationer och myndigheterna får hiv-smittade kvinnor i Pointe-Noire och deras barn nu stoppmedicin. Fysiskt svaga kämpar de för sin egen hälsa och för fostran av barnen. – En helt ny attityd.
Pauline ser idag ut att vara vid god hälsa. Hon och hennes yngsta son får nu stoppmedicin för hiv vid ett mobilt center i Pointe-Noire. Änka med fyra barn, var det en svår chock när hon först blev medveten om de allvarliga sjukdomen. –Nu kan hon säga om sonen att ha kommer att leva.
Först 2007 förklarades att medicineringen skulle vara kostnadsfri.
Information från Missionsrådet
Fattigdom i Afrika minskar fortare än du tror. Läs här
RC – DRC
Allt för ofta blir Republiken Kongo – RC förväxlad med den flera gånger större Demokratiska Republiken Kongo -DRC (gamla Zaire). För att hålla isär de båda länderna brukar man istället kalla dem för Kongo-Brazzaville respektive Kongo-Kinshasa. 2010: Republiken Kongo är nu antagen som ett av de fattigaste skuldsatta länderna i världen.
Kommentarer»
No comments yet — be the first.